Många fysiska skador eller andra fysiska åkommor är relativt enkla att diagostisera (grekiskans diagnosis ”att förstå”) genom olika slags provtagningar. Läkaren vet också hur det skall behandlas.
Människans psyke är mer komplicerat, dels för att det finns ingen provtagningsarsenal att ta till och dels för alt samspelet mellan människor påverkar och sätter sina spår i psyket på de inblandade. Idag har vi t.o.m. ytterligheter som smartphones med AI baserat lyssnande som kan returnera individanpassade budskap från en okänd avsändare.
Forskning, slutsatser och insatser blir då också komplicerade. Särskilt så, om man fokuserar på den enskilda individen och därifrån ställer beteendebaserade symptom, syndrom, beteendestörningar och diagnoser. Samspelspåverkan blir höljd i dunkel … den kanske viktigaste eller enda sökplatsen.
Forskningen har stora utmaningar.
Forskningen brottas naturligtvis med att fastslå vad som kan härledas till arv och vad som är socialt betingat. Uppfattningarna går kraftigt isär. Som exempel visar viss forskning på att ADHD är ärftligt, medan andra finner att det i huvudsak är uppväxtmiljön. Svaret på denna fråga ger vi oss inte in på. Däremot hoppas vi på att Stiftelsens satsning inbjuder till forskning, vilket välkomnas.
Stiftelsen eftersträvar att skapa tillitsfulla och likvärdiga miljöer. Detta förverkligas i särskilt utformade koncept för små grupper. Foskningsbakgrunden är främst att hämta från psykologiprofessorn Abraham Maslows motivationsteori, PhD i psykologi Will Schutz med sin grupputvecklingsteori FIRO, samt den psykodynamiska psykolog och psykoanalytikern John Bowlby och amerikanska kollegan utvecklingspsykologen Mary Ainsworth anknytningsteori. Maslows idé om den i grunden vänliga och fredliga människa, anknytningsteorin samt Schutz grupputvecklingsteori tillsammans med våra egna evidens utgör bärande fundament för utvecklingen av våra koncept.
