Våra behov
Den humanistiska forskaren Abraham Maslow har beskrivit att människan behöver tillfredsställa sina grundläggande behov för sin överlevnad och för att känna välbefinnande (lycka).
Maslow uttryckte också att dessa behov är gemensamma för alla människor, att människor är födda fredliga och söker gemenskap och samtidigt unika varelser.
Behov signaleras till medvetandet med olika känslor som ger motivation. Vissa behov kan individen inte tillfredsställa själv, vi behöver ”flocken”. Därför visar individen sina känslor helt naturligt och önskar att de andra lyssnar för att förstå, klargörande frågor är naturliga.
Förmågor såsom erfarenheter, kunskaper, intellekt och andra attribut är människans hjälpmedelscentral, som varje människa behöver bidra med på sitt sätt till varandra. Förmågor är olika och är oftast utvecklingsbara med ömsesidiga bidrag.
Så här sammanfattar vi ”den fredliga mäniskan som söker gemenskap”:
… att varje människa är en unik människa varken mer eller mindre – vi är alla likvärdiga människor som söker gemenskap med andra
… att varje människa har förlänats med olika utvecklingsbara förmågor,
som vi människor gemensamt behöver bidra med till artens fortbestånd
… att med människan som dominator bland arterna på planeten har vi alla också
ett gemensamt övergripande ansvar för hela planeten – i alla avseenden.
Tranformeringens ursprung
Vi kan väl först konstatera att världsbilden kraftigt avviker från ovanstående – någonting har hänt.
Att inte bli lyssnad till, bli ignorerad, avvisad, mött av likgiltighet är alla exempel på traumatiska upplevelser, därför att de strider mot människans natur att söka gemenskap i flocken. I dessa skeenden reduceras tilliten till andra. Efter upprepningar kommer människan att psykologiskt skydda sig, kanske stänga av sina känsloyttringar, kanske avvisa innan man själv blir avvisad. En transformering har skett.
Att få omdömen om sina förmågor som antyder att ”du är förmer” eller ”du är misslyckad” – individen blir objektifierad. Kanske samtidigt inte heller bli lyssnad till i sina känsloreaktioner. Detta är också traumatiskt därför att likvärdigheten som människa angrips.
Transformationer innebär att självbilden (identiteten) reduceras från att vara den unika och likvärdiga människan till att identifiera sig med vissa förmågor, alternativt avsaknaden av vissa förmågor. Transformationer kan också innebära medföra konsekvenser för det naturliga sökandet av gemenskap.
Det vanligaste är att transformationer sker efter återupprepade trauman av samma karaktär. Men det kan också ske genom någon enda omvälvande händelse.
Generellt innebär transformationer att man stänger inne vissa känslor. Känslor som inte uttrycks binds kvar i ett emotionellt virrvarr. Inneslutna känslor kan:
… förbli instängda i virrvarret och ge ångest
… sippra ut på ett oförklarligt sätt
… komma ut i form av ett kraftfullt agerande
… men kan också långsamt nystas upp i reflektioner och insiktsbildning.
Behovet av gemenskap (social kontakt) och dess transformationer, visualiseras i vår unika modell RelationsDjup®. Den har sin bakgrund närmast i Will Schutz forskning, men vissa paralleller finns hos flera forskare. Vi beskriver transformationer med att vissa dörrar öppnas, stängs eller står på glänt i symbolbilden. Följande dörrpositioner visar människans tillblivelse:
Varje människa har i samspelet med omgivningen transformerats, mer eller mindre. Detta innebär att varje individ symboliskt bär på sin dörrpositioner.
Vår vision och Stiftelsens ändamål är att varje litet barn skall, symboliskt, få behålla sina dörrar i detta läge … genom livet, få uppleva den värld vi var födda till.
Behovet av egenvärde och dess transformering visualiseras i vår unika modell EgenvärdesTriangeln®.
Ursprunget, den gröna spetsen, beskriver att varje människa upplever sig som en unik människa varken mer eller mindre – vi är alla likvärdiga som människor.
Likvärdigheten är oberoende av förmågor och oavsett andra människors transformering i både RelationsDjup® och EgenvärdesTriangeln®.
Likvärdigheten som människa, symboliskt den gröna spetsen, innebär att aldrig bedöma andra människor.
EgenvärdesTriangeln® beskriver en viss transformering i triangeln. Man är alltså inte ”röd”, ”grön” eller ”blå”. En transformering av egenvärdet från den ursprungliga gröna spetsen innebär att individen§ förlorat en viss del grönt, som ersättas av någon proportion av blått och rött. Ett transformerat egenvärde, en psykologisk process, kommer att förändra värderingar, karaktärsdrag och i slutändan personligheten.
Längst upp i det röda hörnet finner vi grandiosa karaktärsdrag och personlighetsstörningar som psykopati, narcissism och sociopati. Längst ner i det blå hörnet vinner vi karaktärsdrag som cirkulerar kring värdelöshet.
Mottagligheten för en transformation åt det gröna:
- Förälskelsen;
- under graviditeten, få barn och ha en liten bäbis;
- Seniortiden;
- svår sjukdom, egen eller närstående;s
- när döden kommer nära, den egna eller närstående;
- när man konsekvent lever i grönare grupper;
- när någon faller från det rödare – förlorar status och/eller makt:s
Mottagligheten för en transformation åt det röda:
- När någon får (avsiktligt eller oavsiktligt) fler statusmarkörer och/eller mer makt.
- Mottagligheten för en transformation åt det blå:
- När en rödare förlorar statusmarkörer och/eller makt.
- Man upplever sig dumpad.
- När men blir utsatt för förnedring.
