Människans grundläggande behov
Den humanistiska psykologen och forskaren A. Maslow har beskrivit att människan behöver tillfredsställa sina grundläggande behov för sin överlevnad och för att känna fysiskt och psykiskt välbefinnande. Maslow uttryckte att de grundläggande behoven driver vår motivation. På så sätt kommer de grundläggande behoven att styra människans ageranden.
Maslow uttryckte att dessa behov är gemensamma för alla människor i hela världen och resulterar i fredliga varelser som söker gemenskap.
Någon pusselbit måste då fattas med tanke på hur det ser ut i världen! Det är allvar nu!
Stiftarna har tagit fasta på att Maslow ansåg att ett visst inbördes samband fanns mellan de psykologiska behoven och Maslow inbjöd också till framtida utforskning. I förening med kompletterade forskning samt stiftarnas 20 år och 20 000 timmars evidens har då fundamentet tagit form.
Stiftarnas ansats är, särskilt för de psykologiska behoven av sociala relationer och egenvärde, att karaktären på behovstillfredsställelsen (belöningssystemets typ av “morot”) kan komma att omformas / transformeras för en individ beroende på samspelet med omvärlden.
Att inte få uppleva det grundläggande behovets ursprungliga behovstillfredsställelse (den naturliga “moroten”) blir också en traumatiskt upplevelse.
Stiftarnas ansats
Stiftarna har tagit fasta på att Maslow ansåg att ett visst inbördes samband fanns mellan de psykologiska behoven och Maslow inbjöd också till framtida utforskning. I förening med annan kompletterade forskning samt stiftarnas 20 år och 20 000 timmars evidens har då fundamentet tagit form.
Stiftarna fokuserar här enbart på de psykologiska behoven av sociala relationer och egenvärde, men teorin sträcker sig även till Maslows övriga behov.
Stiftarnas ansats formuleras som att ett behov kan komma att omformas på så sätt att karaktären på behovstillfredsställelsen (belöningssystemets typ av “morot”) kan komma att få en ny skepnad.
Behovet av sociala relationer – RelationsDjup®
Behovet av sociala relationer och dess omformning, visualiseras i RelationsDjup®. Modellen har sin bakgrund närmast i PhD Will Schutz forskning kring grupputveckling och hans FIRO-teori. Närliggande teorier finns också hos flera forskare. Vår symbolbild RelationsDjup® beskriver att relationsdjupet, grupputvecklingen, sker i tre distinkta faser eller stadier som vi benämner Inkludering; Konfrontation; Stark Sammanhållning (Kärnan).
Nedan visas symbolbilden RelationsDjup® samt de olika vägarna som finns för att vara inkluderad samt för att kunna fördjupa en relation.
De olika vägarna har försetts med dörrar för att bildligt kunna beskriva omformningar av sociala behov. Just här har alla dörrpositioner lämnats i slumpmässiga positioner för illustration av modellen. Dörrarnas färger och positioner får sin förklaring nedan.
Låt oss börja från början av livet upp till 1 ½ – 2 år, en tid innan egenvärdet kommer in i barnets medvetande. I centrum är barnets naturliga ursprung som söker efter någon eller några människor som barnet känslomässigt kan knyta an till – känna tillit till. Barnets sökande sker genom att barnet naturligt uttrycker sina reaktioner och känslosignaler och då en vuxen lyssnar in barnet för att förstå, söker ögonkontakt, håller det nära, är lugn, ger gensvar … just där börjar känslan av tillit skapas– genom de gröna dörrarna. Barnet gör en blottläggning, blir sedd i likvärdighet (se definitioner längst ned).
Givetvis kommer det lilla barnet att utveckla olika tillit till olika människor. Det räcker med att ha fått en tillitskänsla till en enda människa för att det lilla barnet inte skall stänga dörren till blottläggning och GroupTopia. Å andra sidan, om det lilla barnet endast fått tillitslänslan med någon enda, så är det troligt att barnet blir försiktigt med främlingar – inkluderingsdörren halvöppen.
I RelationsDjup® beskrivs varje barns ursprungliga dörrpositioner med att endast de gröna dörrarna finns i barnets värld och att dessa dörrar är vidöppna:
Tänk dig då istället ett litet barn som ibland och ibland inte blir bemött med ögonkontakt, ömhet, värme och närhet. Utan den känslomässiga kontakten upplever sig barnet ignorerat eller avvisat. En traumatisk händelse och en brist på tillit infinner sig. Om barnet upplever en viss förutsägbarhet kommer barnets karaktärsdrag i viss mån förändras, såsom t.ex. en viss otrygget samt återhållsamhet. Vi symboliserar detta med att låta dörren stå halvöppen till GroupTopia:
Om barnet däremot upplever en omfattande oförutsägbarhet i den känslomässiga kontakten, blir den traumatiska upplevelsen starkare och tilliten är minimal. Karaktärsdragen blir mer otrygga. Symboliskt kan barnet komma lämna dörren till GroupTopia® på glänt och halvstänga sina dörrar till Blottläggning och Likvärdighet samt till Inkludering för att skydda sig mot nya traumatiska upplevelser – en ytterligare omformning av RelationsDjup®:
Ett barn som upplever en omfattande brist på den känslomässiga kontakten, en starkt traumatisk upplevelse och tilliten blir ytterst minimal. Karaktärsdragen blir kraftigt otrygga. Barnet kanske kämpar för att bli sedd alternativt ger upp. Barnet kan komma att visa längtan efter GroupTopia® med symboliskt öppna dörrar, alternativt stänga dörrarna till Blottläggning och Likvärdighet samt till GroupTopia®, men lämna dörren till Inkludering öppen. Detta ger möjligheten att i alla fall få vara med i gruppen – en mer omfattande omformning av RelationsDjup®:
Att bli känslomässigt utesluten innebär en känslomässig död och karaktärsdraget total otrygghet kan visa sig i frånvändhet och uttryckslöshet, symboliskt alla dörrarna är stängda. Observera att barnet fortfarande mycket väl får finnas i det fysiska rummet och få de fysiologiska behoven tillfredsställda. Dock, en total känslomässig uteslutningen, en omformning av RelationsDjup® som till och med kan leda till den fysiska döden:
Ovanstående är några exempel på omformningar upp till 1 ½ – 2 årsåldern, men skall inte uppfattas som precisa i sin utformning. Stiftelsen välkomnar ett utbyte med forskare, fackpersoner och skribenter.
Symbolbilderna under denna utvecklingsperioden för en bäbis kan främst vara behjälpliga i reflektioner särskilt för blivande eller nyblivna föräldrar.
Paralleller till ovanstående är forskaren John Bowlby. Han säger i sin anknytningsteori att ”Attachment is an emotional bond” … ”anknytning är ett känslomässigt kitt”, det som här benämns känslan av tillit och tillitskitt. Brister i anknytnnigen betyder brister i tillit tidigt i livet. Mary Ainsworth grupperade senare följderna av bristande tillit genom att beskriva olika observerade trygghetsgrader med tillhörande beteendemönster.
Anknytningsteorin säger också att de trygghetsförändringar och beteendemönster som uppkommit under denna tid oftast hänger med i alla relationer genom hela livet.
Ett annat exempel är psykologen Erik Homburger Erikson som beskrev barnets utvecklingsfas 0 – 1 1/2 år med rubriken ”Tillit kontra Misstro”.
Behovet av egenvärde symboliserat i EgenvärdesTriangeln®
När ett barn uppnått 1 ½ år – 2 år börjar det bli medvetet om sin egen person. Då börjar också barnet få en viss medvetenhet kring sitt behov av egenvärde.
Behovet av egenvärde och dess möjliga omformning, visualiseras i EgenvärdesTriangeln® som en förskjutning av upplevelsen av egenvärdet.
Som nämnts tidigare, ansåg Maslow att ett visst inbördes samband finns mellan de psykologiska behoven. Detta samband symboliseras med att dörranas färger i RelationsDjup® har sin motsvarighet i färgerna i EgenvärdesTriangeln®.
En förskjutning av egenvärdet utgår från barnets tillblivelse i den gröna spetsen, med Maslows fredliga människa som söker gemenskap.
Ett förskjutet egenvärde tar sig uttryck i förändrade värderingar, karaktärsdrag och allra tydligast i personligheten.
Låt oss ta ett steg tillbaka och tänka på samhällets vanliga fokusering på människors beteendemönster. I styrdokument och i olika utbildningssammanhang går man lite djupare. Man talar om att människor kan behöva eller måste ändra sina värderingar. Många av er kanske också har sett följande bild med en boj på en vattenyta och en kätting som går ner till en stor sten på botten. På stenen står det ”värderingar”.
Att genuint ändra sina beteenden eller värderingar med något slags styrdokument eller en ”råd och tips” bok eller en utbildning eller en bättre hälfts goda råd, har visat sig vara i princip omöjligt.
Orsaken är, som vi kan se i EgenvärdesTriangeln®, att värderingar, karaktärsdrag och därmed personligheten styrs av förskjutningen av upplevelsen av egenvärde. Hur en förskjutning sker beskrivs längre ned, först får vi en djupare inblick i EgenvärdesTriangeln®.
Nu tänker vi oss att varje individ har sin bojsten i sin egen EgenvärdesTriangel och förskjuten till individens position i EgenvärdesTriangeln®. Vi ritar då vår förklarande bild på detta sätt:
Varje position i EgenvärdesTriangeln® tar sig uttryck i vissa karaktärsdrag, värderingar, strategier och beteendemönster, men gå igenom “alla” positioner blir krångligt eller hur.
Vi gör så här, vi beskriver vissa typiska karaktärsdrag, värderingar, strategier och beteendemönster för egenvärdet i varje spets och använder oss av de färgerna.
För att försöka förstå var en människas position är i EgenvärdesTriangeln®, så får man då utgå från sin uppfattning och upplevelse och jämföra med våra färgsatta karaktärsdrag, värderingar, strategier och beteendemönster. Resultatet blir då en procentuell färgblandning av de tre färgerna som matematiskt alltid blir 100%.
I åldern över 1 1/2 – 2 år samspelar behoven av sociala relationer och egenvärde
Ett sätt att förstå sambandet är genom färgerna på dörrarna i RelationsDjup® och samma tre färgerna i EgenvärdesTriangeln®.
En individ som har ett förskjutet egenvärde åt rött kommer att använda de röda dörrarna och behöver blåare individer i gruppen;
En individ med förskjutet mer åt blått använder de blå dörrarna och behöver de rödare i gruppen;
En individ med ringa förskjutet egenvärde och är kvar mest i grönt, trivs med andra grönare och de blåare:
Rödare individer behöver blåare för att kunna känna sig förmer. Rödare uppfattar de grönare som ett hot. De grönare rättar inte in sig i ledet och blir rebeller. De grönare trivs inte med de rödare – de grönare kanske lämnar gruppen eller kommer att underordna sig efter att härskarstrategierna tagit skruv.
De blåare individerna underordnar sig och är tillfredsställda med att inte behöva utmärka sig. Bland de blå kan finnas mobbare som försöker pela någon annan som den mest värdelösa och själv undgå det epittetet.
Ytterligare en förståelse kan nås genom GreenView®. GreenView® innebär att kunna förstå och kunna se / föreställa sig EgenvärdesTriangeln® utifrån den gröna spetsen.
GreenView® innebär också att kunna förstå och kunna förstå och föreställa sig RelationsDjup® utifrån GroupTopia®.
Insiktsbildningen GreenView® kan uttryckas:
… att varje människa är en unik människa varken mer eller mindre – vi är alla likvärdiga
… att varje människa har förlänats med olika utvecklingsbara förmågor, som vi människor gemensamt behöver bidra med till artens fortbestånd
… att med människan som dominator bland arterna på planeten har vi alla också ett gemensamt övergripande ansvar för hela planeten – i alla avseenden.
Stiftarnas slutsats samt Stiftelsens ändamål
Stiftarnas slutsats samt Stiftelsens ändamål är att de ursprungliga, icke omformade, behoven behöver tillgodoses och skyddas. Tillgodoses och skyddas av vuxna med ett överordnat relationsorienterat ledarskap med ansvar för att barn ska kunna växa upp till likvärdiga, trygga och tillitsfulla vuxna, som blir stabiliserande i samhället … i samhällen … stiftelsens har också ett internationellt uppdrag som också bidra till inkludering och gemenskap i världen.
Om nu ett behov redan har omformats / förskjutits / transformerats från ursprunget har vi också evidens för möjligheten att omforma tillbaka mot ursprunget – tillbaka mot din ursprungliga unikhet. En ”trög” process, svårast för de rödare. En målgrupp för Stiftelsen är därför blåare människor som lider av utmattningssyndrom – psykisk ohälsa.
